söndag 14 februari 2010

om du bara vill

sanningen är att utan er är jag ingenting värd.
jag har nog haft den roligaste allahjärtansdag i historien! vi åkte till ängsgärdet och skulle hyra film.. hahaha, så klockrent! så kommer jessica, glenn o övik in.. o så vi då.. alla singlarna på rad! o så kollade vi på sämsta filmen nånsin - I hate valentines day.. passande tyckte dom, nej men kärleksfilm rakt igenom.. och dessutom en riktigt värdelös sådan! slutade med att vi stängde av skiten och lina headbangade till die motherfucker die! HAHAHA, jag skulle fan ha filmat.. galet mycket skratt, sånt behöver man ibland!

när ska man inse? boys will always be boys..en vän som tjatar om hur perfekt hennes pojkvän är.. är det en sanningen för alla eller hennes sanning? finns det standarden för hur en kille ska vara eller är det ens egna förväntningar som bygger upp den sanningen? man ska inte förväxla känslor med spänning heller, det är absolut inte samma sak och det slår bara tillbaka till slut.. man tjatar alltid om att man ska veta vilken sorts kille man ska träffa.. hur han ska vara, se ut... men så träffar man nån som inte alls är som man tänkt sig men som får en o känna massa känslor ändå.. ska man bara lämna o gå vidare då eller? jag hade en kille framför mig.. han var nog precis allt jag förväntade mig av en kille.. en sån där som skulle göra allt för mig! en sån som var likt mig.. galen och spontan.. men vad slutade det i då? att jag verkligen inte kunde vara med honom till slut för han var för perfekt.. jag kände ingenting hur mycket jag än ville.. så jag tror inte på det där med att välja kärleken.. det är kärleken som väljer.. jag tror inte på att tvinga fram känslor, det är sånt som kommer naturligt. varför kan man inte få träffa den där perfekta killen som man känner nånting för då? eat and have the cake so to say.. jag är nog just nu en tragisk romantiker och kommer aldrig sluta tro på ödet. amor vincit omnia - kärleken övervinner allt.

tänk på vad du tänker.... livet är en komedi för den som tänker, en tragedi för den som känner.

Inga kommentarer: