even the best fall down sometimes..

jag tillägnar detta blogginlägg till min kära vän martina..
istället för att tänka på mina egna bekymmer så tänker jag på hur jävla dåligt du mår gumman! men du ska veta att ödet har fört oss samman, och det kommer som alltid bli bra till slut.. hur det slutar vet vi aldrig, men ödet har inte svikit oss hittills! in the end så blir det som det är menat.. jag önskar jag vore hos dig och tröstade dig och fanns för dig som du alltid gjort för mig när jag vart ledsen.. vi har känt varandra hela livet, kan varandra utan och innan.. det finns ingenting som får mig att tvivla på att det är evig vänskap även om vi har olika åsikter ibland.. killar kommer och killar går, men vännerna består.

föralltid