när det är på topp så dalar det igen. om det är nånting man får lära sig här i livet är det att lycka är överskattat.. det är få förunnat att ständigt vara lycklig.. vi andra dödliga får ta en del smällar när det ligger på toppen. det spelar ingen roll när det är, det slår aldrig fel.. varje gång jag säger att jag är lycklig så händer någonting! ödet? javisst men vilket jävla öde isåfall! tonight I am not afraid to tell you what I feel about you.. aldrig är vi väl blyga för att säga nånting till varandra.. men det finns liksom inga gränser.. det finns inga gränser när det gäller känslorna heller, men nu äre såhär att ord sårar mer än vad man kanske tror.. hur kan två människor som älskar varandra så mycket komma så lite överens ibland? det är livets ofattbara gåtor.. ena stunden tror jag att vi kommer dela våra liv tillsammans, för jag vet ju egentligen att det är här jag hör hemma.. men vad äre då som går fel ibland? äre så att vi är två människor som helt enkelt blir för uttråkade av att vara lyckliga och sams hela tiden? för på något sätt så är det alltid någon av oss som lyckas förstöra friden när det är som bäst! you always want what you can´t have... vad äre då som gör att jag är kvar fast jag har sagt att jag ska gå? jag har iaf bestämt mig, jag ska vara mer nöjd med livet, jag ska vara mer nöjd med mina vänner, min pojkvän, min familj och min omgivning. lyssna mer på vad andra säger till mig och för en gångs skull försöka komma ihåg åtminstone hälften av det.. jag ska sluta skylla ifrån mig på andra, vara så envis och vrida allting så att det låter bra.. eller slutar jag vara mig själv då? värt att tänka på.
all I know is that I love you, more than words can say. du är mitt liv, min framtid, min trygghet och du är min, bara min.
- "hellre en rolig bergodalbana än ett tråkigt pariserhjul"
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar